Störös

Nybyggt störrös finns till gästernas förfogande. Byggnaden är en timmerbyggnad med eldstad i mitten och bänkar efter långsidorna.
Innan man tänder elden öppnas rökluckan i taket. Ved finns och det är bara att göra upp en eld och sätta sig ner och grilla eller vad man vill göra. Elda och koppla av.

Efter avslutad sammankomst: Om elden brinner kan man låta takluckan vara öppen. Om det bara är glöd kvar på hällen kan takluckan stängas. Viktigt att var och en städar efter sig. Alla tar med sig avfall och sopor från byggnaden.

Öppettider: Dygnet runt. Ingen bokning gäller. Alla kan samsas i byggnaden. Är det folk i byggnaden, knacka på och fråga om det finns plats för att stiga in.

Störrös är en gammal traditionell byggnad som förr i tiden brukades av bönderna vid slåtterarbete vid fäbodvallarna långt ute på fjället. Efter avslutad arbetsdag kunde slåtterfolket använda störröset som rastställe och även som övernattningsbostad.

Vallabod

Gäster har tillgång till en vallabod. Stugnyckeln passar i låset.

I vallaboden finns porträttgalleri, Skiers Hall of Fame, för ett stort antal framgångsrika skidåkare. Porträtt med autografer under. Kriteriet för att hamna i Skiers Hall of Fame är att vara guldmeljör i OS eller VM, ha vunnit en världcups-tävling eller vara vinnare i Vasa-loppet.

För närvarande finns 53 porträtt med olika skidstjärnor.

Tvättstuga

Gäster har tillgång till en tvättstuga. Stugnyckeln passar i låset.

Tvättstuga med tvättmaskin och torktumlare. Tvättmaskin med snabbprogram.

Bruksvallarna en del av landslagets framgångssaga

Sedan legendariske landslagstränaren Bjarne Andersson upptäckte Bruksvallarna som en förträfflig tränings ort i slutet av 1970-talet har ett 40-tal svenska VM- och OS-medaljörer tränat och tävlat i Härliga Härjedalens fjällmiljö.
Plus tiotusentals andra längdåkare.
Bruksvallarna är en av skid-Sveriges viktigaste institutioner.

Layout 1

Torsdag, fredag, lördag och söndag är det dags igen för Fjälltopphelg i Ramundberget/Bruksvallarna. Fyra tävlingar på fyra dagar – i ett skidområde som exploaterat längdåkning och satsat på skidturism genom årtionden.

Sedan länge har Bruksvallarna kunnat erbjuda ett av Skandinaviens bästa förutsättningar för träning och tävling i princip året runt med rullskidbanan som en stor tillgång då inte de vita guldet finns.

I bygden klappar mångas hjärtan för längd och har så gjort ett 40-tal år.  Skidåkningen är en tillväxtfaktor och viktig födkrok för den offensiva regionen i fjällvärlden.

För mig står den moderna skidvaggan i Bruksvallarna.

Genom alla stora ideella insatser, investerings villiga entreprenörer, EU och hotellägare, som till exempel  familjen Myhr på Bruksvallsliden och stuguthyraren Sten Olof ”Lullen” Hoflin, har det skapats en helt fantastisk generator som år efter år genererar snö, arrangemang och högklassiga träningsmöjligheter för såväl elit som barn, ungdom och motionärer.

Bruksvallarna/Ramundberget är värd stor respekt för sina bidrag till ett bättre skid-Sverige.

Det börjar bli hög tid att lyfta ortens historia, framåtanda och betydelse för nya generationer som möter upp i den genuina längdmiljön och ska föra traditionerna vidare.

Kanske ett publikt museum där Svenska Skidförbundet bidrar med en delfinansiering och material? En vidareutveckling av det redan idag befintliga ”Hall of Fame”, som entreprenören Sten-Olof Hoflin skapat i en vallabod med bilder på mästare som varit på plats och tränat eller tävlat i Bruksvallarna, ser jag som ett måste.

Till Bruksvallarna kom jag första gången med Hudiksvalls-profilen Lasse ”Blixten” Jonsson i slutet av 1970-talet. Vi hade hört om Bjarne Anderssons goda vitsord och tog oss dit för att testa Lake-spåret, en bana som legenden Bjarne designat enligt OS-staden Lake Placid bansträckning 1980.

Det var stenhårt uppför och brant utför. Krävande skidåkning som utvecklade det mesta och det bästa ur oss. Som fantastiska banalternativ hade vi den lättare turen till Klinken eller en vidunderlig skidresa upp på Mittåkläppen.

Bjarne visade vägen för landslag efter landslag kommande år, ledda av Janne Rawald, Åke Jönsson, Lars-Göran Petterson, Lars-Gunnar Pettersson, Janne Halvarsson, Åsa Mattsson, Magnar Dalen, Jarmo Punkkinen, Tore Gullen, Christer Skoog, Bengt Stattin, Inge Bråthen, Thomas Alsgaard, Jocke Abrahamsson, Magnus Ingesson, Rikard Grip med flera.

Bruksvallarna har alltid levererat kvalitet. Och värdskap. Det har varit enkelt, okomplicerat och skidåkning på sitt bästa mellan fjälltopparna. Viljan att ständigt ligga i framkant har präglat bygden, kommunen och regionen.

Det är lätt att bli nostalgisk, men jag är säker på att många skidåkare känner som jag när de tänker på Bruksvallarna/Ramundberget: Tacksamhet.

När jag i min ungdoms glans dagar kämpade på under novemberlägren i bakhasorna av Lasse ”Blixten” Jonsson fick vi båda enorm inspiration av att på nära håll få följa de stora kanonernas träning på nära håll.

Vi mötte Thomas Wassberg, Benny Kohlberg, Thomas ”Oljan” Eriksson och studerade noga de mer jämnåriga Jan Ottosson, Sven-Erik ”Svempa” Danielsson och Hans Persson.

Varje pass berikade i kropp och själ och vi fick lära känna blivande stjärnor som Gunde Svan, Torgny Mogren, Erik Östlund och Lars ”Lacka” Håland.
Det var kort och gott skidglädje från morgon till kväll.

Varumärket Bruksvallarna är starkt. Jag får rysningar när jag tänker på en av områdets mest hängivna ambassadörer i skid-Sverige – Anders Södergren – som knappt var född när Bjarne Andersson invaderade området där Fjälltopphelgen avgörs.

En snabb översikt ger vid handen att åtminstone ett 40-tal svenska OS- och VM-medaljörer lagt grunden och trimmat formen i Bruksvallarna/Ramundberget sedan slutet av 1970-talet.

Lägg därtill familjen Northugs kärlek till Bruksvallarna. Pappa John och mamma May Federly var där redan när sönerna Petter, Tomas och Even var knattar.
Och traditionen håller i sig. I år hittar vi Even i startlistan.

För utom ett utvecklat Hall of Fame i ”Lullens” regi önskar jag följande markeringar för att befästa Bruksvallarna som en skidort med stor S i skid-Sverige.

* En sten, likande dem Vasaloppet har i Sälen och Mora, över segrarna i Fjälltopploppets herr- och damklasser genom åren.

* Ett rum/museum med bild- och namnskyltar på segrarna i Bruksvallsloppet, Knallecrossen och Supersprinten.

* En avdelning med bild- och namnskyltar på alla OS- och VM-medaljörer som utvecklat sina förmågor i Bruksvallarna/Ramundberget.

* En mästarträff  i Bjarnes anda sommartid dit samtliga OS-och VM-medaljörer bjuds in för ett storslaget nostalgimöte med aktiviteter under ledning av Kjell-Erik Kristiansen, Yvette Hermundstad, Lasse Jonsson, Karin Svingstedt och Anders Blomquist.

Allt blir givetvis en ekonomisk fråga i slutändan, och om tid, plats och utrymme. Personligen tror jag det skulle bli en strålande PR för en ort med en lång historia och som har framtiden för sig.

Fotnot: Svenska OS- och VM-guldmedaljörer som trimmat form och tävlat i Bruksvallarna/Ramundberget sedan Bjarne Anderssons intåg i slutet på 1970-talet.
(Med reservation att jag kan ha missat någon i farten).

Thomas Wassberg, Gunde Svan, Per Elofsson, Johan Olsson, Torgny Mogren, Lars Håland, Thomas Eriksson, Anders Södergren, Jörgen Brink, Christer Majbäck, Thobias Fredriksson, Mathias Fredriksson, Mats Larsson, Marcus Hellner, Erik Östlund, Billan Östlund, Antonina Ordina, Anna Frithioff, Emelie Öhrstig, Lina Andersson, Anna Olsson, Magdalena Forsberg, Ida Ingemarsdotter, Stina Nilsson, Anna Haag, Charlotte Kalla, Maria Rydqvist, Sofia Bleckur, Anette Fanqvist, Niclas Jonsson, Jan Ottosson, Daniel Rickardsson, Björn Lind, Teodor Peterson, Lars Nelson, Benny Kohlberg, Britta Johansson-Norgren, Ebba Andersson, Emma Wikén, Emil Jönsson, Frida Karlsson, Maja Dahlqvist, Annika Dahlman, Martin Larsson, Karin Lamberg-Skoog, Urban Lindgren och Magnus Ingesson.